studentbubblan som small

jag kom precis ut ur min studentbubbla. det har gått en vecka sen jag tog studenten och jag tror, att det är först nu som jag kan börja inse att saker och ting är förändrat. att det är en ny start på ett nytt liv och en ny era. visst, mina klassisar och jag är fortfarande inne i den lilla bubbla då vi hela tiden ska göra en massa evenemang under sommaren och ses titt som tätt. men jag kan fortfarande inte sluta tänka på att det ju, faktiskt, är över. vi tillhör ingen klass mer, vi tillhör bara världen. den värld som nu finns där ute och som vi ännu är ovana att se från ett annat öga än just den fortfarande studerande lilla ovetande elev som vi varit de senaste, få se, 13 åren. det är slut på det där äventyret där allt som vi sa att vi skulle göra när vi blir stora, nu blir verklighet. det är inget när jag blir stor .. mera. nu är vi stora, och det är nu vi ska göra det som vi ville göra när vi blev stora. Vi har tagit studenten, vi har gjort det vi så länge sa att vi skulle göra, och nu börjar livet. Och vi alla går åt olika håll, en del flyttar till Nya Zealand ett år, en del flyttar till England och somliga flyr till Umeå eller en annan studentort. Och vissa stannar kvar, i samma stad som de alltid stannat. Och just nu, vill jag vara en av dom som stannar kvar. Men jag, liksom många andra, flyr till en annan ort. Och där, börjar vi vårt nya liv. Det är inte längre Lerums Gymnasium. Det är en massa yrande studenter som springer åt olika håll för att hitta sin nya plats i livet. Det är studentfeber.