När man är ung vill man bli hög

Livet här i Skåne fortsätter och jag trivs ganska så bra med det. Saker kunde ha vart bättre, saker kunde ha vart sämre men jag har så fina vänner här hemma i Skåne att jag lite dör emellanåt.

    Hur som, veckan har mest bestått av plansmiden, filmkvällar, tvspelsturneringar, jobb och för att även nämna cocktailparty. Mycket fin vecka om jag får säga det själv. 

 

Här är från när vi hade Knektturnering hos Pernilla och Bekric

Sedan vankades det Cocktailparty på Bryggare en vecka senare

Alla vart så fint uppklädda

 

Här har ni mig och alla mina fina män! 

Och såklart the hosts!

Alexander, jag och min favorit Hanna

Här har ni mig och mina favoriter Robert och Sara

Och här har vi Anna, Amanda och Sara - All dressed up

Och så Zaid och fina Tim

Som sagt, stiligt ska det vara.

Konsten är inget substitut

Hej godingar! Denna veckan har bestått av Göteborgslängtan, mysdagar och albumsläpp av världens bästa Zacke. Och well, så hade vi alla hjärtansdag på veckoschemat också, vilket bjöd på kärleksbrev, godis, mys, småsnack, ännu mer kärlek och sedan dans på villan. En spontankväll helt enkelt som inte kunde ha känts bättre. Vi konstaterade det dagen efter, på lunchdejten hos Sofie, att gårdagskvällen på Villan hade varit något utöver det vanliga, extra bra helt enkelt. Extra kärleksfullt.

 

Här har ni en bild på mina valentines under kvällen. Singelmingel så att säga. 

Dom säger att allt är för konsten

Haft världens fina helg. På fredagen var jag lite utanför Lund och pussade hejdå till Billy med fint folk. På lördagen åt vi pannkaksfrukost och sedan åkte jag hem för att fira Sofia, men istället blev det till en lugnkväll då jag inte riktigt var på humör för något annat än att ligga hemma och se på barnfilm. Söndagen spenderades sedan i kulturanda i goda vänners lag. Här kommer lite bilder från vår Kultursöndag.

 

Du säger att du är stark, att du vart igenom det här förut

Nu ska ni få nåt att bita i, en bildbomb från den senaste tiden. Enjoy! 

 

Jag och Madde hade en riktig "good time" på villan en av alla kvällarna tillsammans. Så här vackra var vi när kvällen gick mot sin slutdestination, Mogwai, framåt natten.

Malin hade tentafest på min våning så jag sprang över och agerade sällskap till de här två godingarna blandannat.

 

Jag fick dessutom nya arbetskamrater för tre dagar. Mycket fina, de gav mig en bulle med bulle.

 

Det skulle vara fest på Vallis så jag passade på att ha förfest hos mig innan tillsammans med två av mina bästa vänner, som jag dessutom känt längst här i Skåne.

Så bar det av på Vallgatanfest, här är jag och Linn med de blå partyhattarna

 

Malin lämnade Helsingborg för Lund så det ville hon fira med en Lundautgång, här är jag och Patrik

Dagen efter att lärarstudenterna haft party på Villan så vaknade jag upp med ett blå/lila öga, hade ont i flera dagar tack vare Anna

 

Här är några fina lärarstudenter som gosade ihop sig på förfesten innan Villan

 

Hade Chokladbollsmys med Sara och Robert också, då ville Sara göra en fläta på mig, såhär fin blev den

Jag hade finbesök av min farbror och hans flickvän, vi åt Tapas och drack öl tillsammans. Fina dom! 

Jag fick jobb som läxhjälp en gång i veckan och såhär fin telefon har min tös som jag är läxhjälp för

 

Har även hunnit med att ha catch-up-middag med finaste Sofie och Ellinor. Det serverades nämligen bakad potatis med skagenröra, detta kunde vi självklart inte motstå, speciellt inte med så billigt pris.

 

Dessutom var det dags att pussa hejdå till Billy som snart åker iväg, tack finaste fina för den fina festen.

 

Jag blev sommarsugen när jag hittade mammas gamla solglasögon liggandes här

Hann även med en måndagsfika med mina nyfunna vänner, Felicia och Josefine

Jag vill ta dig dit där hundarna kan springa runt, runt

Det finns en sak som drar mig väldigt mycket just nu och det är faktumet att jag snart kan få åka hem till Göteborg. Till spårvagnarna. Till pappa och vår sushidejt. Till släkten och familjen. Till ungdomsvännerna. Till den där lyckan som man bara kan samla på sig hemma.
     Ibland tror jag att tanken på Göteborg är som ett drömscenario. Att jag tror att det kommer att vara världens bästa stund, med såpbubblor som flyger och en lycka som bara sprudlar sig upp i kroppen tills det spricker. Tills det ballar ur. Men jag vet, att lika mycket som jag startat ett liv här i Skåne så finns det ett annat liv i Göteborg. Det är inte samma gator som det en gång var. Ändå är det något alldeles speciellt med Göteborg, "mitt riktiga hemma". Där jag växte upp.
    Jag har lite alltid haft en storkärlek till Göteborg. Såklart, jag växte ju upp där och för mig kommer alltid Göteborg vara min hemort. Min hemvistelse. Där jag kan känna mig trygg. Där jag kan samla min kraft. Och de enda jag egentligen har att tacka för det, på riktigt, är min familj. Pappa som blev min bästa vän. Mamma med sina skratt-tårar från ingenstans. Magnus med sin dåliga humor. Bella med den finaste syskonkärlek man kan få. Farmor med sitt spralliga, unga sinnet. Småkusiner med sin oförstörda glädje. Ja, hela släkten borde få en hedersmedalj för rollen som de spelat. Utan min familj hade jag ärligt talat varit som en prick i ett hav. Ingen alls. Min familj gör mer för mig än vad någon annan någonsin skulle få för sig att göra för en människa, de tar dagligen kulor för mig och jag kan inte annat än göra detsamma. Det har dom förtjänat.
    Okej. Ska sanningen fram flöt jag väl iväg lite, men det är så jag gör, jag flyter. Oavsett vad som händer i mitt liv så flyter jag. Min familj gör mig flytande. Tusen tack.

          

Everybody hurts just a little too much

Hej. Än lever jag, knappt, men jag lever. Har under den senaste tiden känt mig lite nere av olika anledningar men jag vet, jag ska vara så jäkla glad att jag har så underbar familj och så fina vänner. Dock känns det lite jobbigt att jag verkligen insett det senaste, om mer än nånsin, att det finns så många människor i mitt liv som försvunnit. Människor som jag inte vill ska försvinna men som bara försvinner och visst, det är ju lite mitt egna fel också. Dessutom känner jag att det finns så många, så många som jag inte alls har lika bra kontakt med längre, och det känns så jobbigt, att veta att de människorna finns där borta nånstans men att jag inte riktigt kan nå dom. Men, jag har nu insett, att man kan bara ha ett visst antal i sitt liv, det är som de där orden en gång sa: "some people can be in your heart but not in your life". Och det känner jag, mer än nånsin. Men som sagt, jag ska vara glad att jag faktiskt har de vänner jag har kvar, som oavsett alla fel och brister hos mig, ändå finns kvar. Jag kan inte säga nog, jag älskar er. Innerligt. Varenda en av er. Och som jag sagt innan också, de människor jag lärt känna i Skåne är sån stor del av mitt liv att det är helt sanslöst. Jag är så jäkla glad att jag flytta till Skåne. För oavsett hur mycket det förändrat mig att bo här i Skåne, hur mycket insikter jag fått i mitt liv, så är jag så sjuhelvetes glad att jag har er. Finaste. En dag ska jag bli lika vacker som ni är.