Nu har jag hunnit landa. Den senaste veckan har jag spenderat med nära vänner på en festival ute på Öland. I flera veckor, år, hade vi taggat för mitt andra år på denna festivalen men denna gången hade jag turen att få ta med mig mina två allra bästa vänner, som konstigt nog aldrig någonsin hade träffat varandra förrän nu.
Vi ska inte dra någon vidare långrandig historia* om hur denna veckan var "the time of my life" men bara faktumet att jag fick ha med mig TRE av mina bästa vänner och ha dom runt mig natt och dag i fem dagar var heaven för mig. Inte nog med det så fanns det så himla många fina människor att lära känna och säga vad man vill men den öppenhet som Öland Roots har den kan ingen ta ifrån dom. Jag är frälst på nytt.
Iallafall, jag fick även tiden att träffa min barndomsbästis för första gången på 9år och bara det i sig var också en sak jag kunde känna lycka över. Att få ha en människa som har en speciell plats i mitt hjärta oavsett om vi träffas eller inte. Theresa kommer alltid vara min första bästa vän.
Gud, nu är jag helt blödig. Men Öland var bäst. Jag åt konserver. Mingla. Skratta tills jag dog. Levde helt enkelt. Jag var lyckligast i mig själv, jag var lyckligast i människor, jag var lyckligast i världen.
*mer info ges på förfrågan i muntlig version
Vi ska inte dra någon vidare långrandig historia* om hur denna veckan var "the time of my life" men bara faktumet att jag fick ha med mig TRE av mina bästa vänner och ha dom runt mig natt och dag i fem dagar var heaven för mig. Inte nog med det så fanns det så himla många fina människor att lära känna och säga vad man vill men den öppenhet som Öland Roots har den kan ingen ta ifrån dom. Jag är frälst på nytt.
Iallafall, jag fick även tiden att träffa min barndomsbästis för första gången på 9år och bara det i sig var också en sak jag kunde känna lycka över. Att få ha en människa som har en speciell plats i mitt hjärta oavsett om vi träffas eller inte. Theresa kommer alltid vara min första bästa vän.
Gud, nu är jag helt blödig. Men Öland var bäst. Jag åt konserver. Mingla. Skratta tills jag dog. Levde helt enkelt. Jag var lyckligast i mig själv, jag var lyckligast i människor, jag var lyckligast i världen.
*mer info ges på förfrågan i muntlig version
Min bild på när vi köper kaffe på Öland
Vi var fräscha för sista gången i Hässleholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar