we sometimes have to open our eyes

ÅH. för att ta ut sin aggression från gårdagen även på bloggen, så blev jag så himlans galet arg på lerums-busschaufförer igår kväll. För där sitter jag, i busskuren och väntar på 537:an som ska ta mig till Floda, när den där dumma sablarns busschauffören kör förbi min hållplats för att han är så in i bombens JÄVLA (ursäkta språket) BLIND. efterbliven och blind. han kör alltså förbi mig, så att jag måste springa över till andra sidan vägen, nästan bli påkörd av en bil och ta bussen till centrum för att hinna med tåget till floda (och komma försent till min pizza-dejt med mina frizonare). Så ja, kan ni förstå min frustration? Tittar man inte om nån sitter i busskuren och väntar eller vad? ska jag kanske stå med blinkande röda lampor som skriker här står jag, stanna bussen på denna hållplatsen som man faktiskt ska stanna på egentligen? JAG SKA ALDRIG MER SITTA I EN BUSSKUR. dessutom var jag 5 minuter för tidig till busshållplatsen idag, vilket aldrig händer annars typ. Jag brukar alltid få springa till bussen, men inte idag, och då kör bussfan förbi mig. BLINDA OCH EFTERBLIVNA.